Kyrkostyrelsen har beviljat Karleby kyrkliga samfällighet Kyrkans miljödiplom. Miljödiplomet är ett skräddarsytt verktyg, som hjälper de evangelisk-lutherska församlingarna i Finland att agera föredömligt i förhållande till natur och miljö samt att utveckla sin verksamhet till att bli ännu miljövänligare. Kyrkans miljödiplom är inte bara ett pris, utan ett konkret verktyg för förändring – ett sätt att ta ansvar för skapelsen och främja hållbar utveckling utifrån den kristna tron.

Miljöfrågorna berör alla delar av församlingens verksamhet. Lagstiftningen kräver att miljöaspekter beaktas exempelvis vid byggande, fastighetsskötsel, avfallshantering, skogsvård och på kyrkogårdar. 
- Med hjälp av miljödiplomet kan vi identifiera verksamhetens miljöpåverkan, minimera risker, förutse framtida utmaningar och kontinuerligt utveckla arbetet. På lång sikt är detta också ekonomiskt klokt, säger Karleby kyrkliga samfällighets fastighetschef och 
miljöansvarige Veli-Matti Raappana.

Vi inför miljömedvetenhet i verksamheten och i beslutsfattandet.

Att beakta miljöfrågor är inget nytt i Karleby kyrkliga samfällighet. Tack vare det uppfylldes de grundläggande kriterierna för att ansöka om Kyrkans miljödiplom relativt enkelt. Samfälligheten fick dessutom ett utmärkt betyg vid den miljögranskning som ingår i diplomprocessen. 
Församlingarna är vana vid cirkulär ekonomi. Möbler får ofta ett nytt liv i en annan miljö, och möbellagret kallas skämtsamt för IKEA. Då dag-
klubbsbarnen pysslar används ofta naturmaterial, återvunna livsmedelsförpackningar och annat överskottsmaterial.  
Energi- och vattenförbrukningen har reducerats med hjälp av moderna tekniska lösningar. Flera byggnader och lokaler med låg användnings-
grad har avvecklats. I Ullava har en blomsteräng anlagts för bin och andra pollinatörer, och laddstationer för elbilar har installerats i flera fastigheter under året.
Församlingarna serverar rättvisemärkt kaffe och te, köken prioriterar närproducerad mat och på läger serveras 3–4 vegetariska måltider per vecka. Överbliven mat delas ut via diakonin eller säljs genom tjänsten ResQ Club. 
Församlingarna ordnar friluftsgudstjänster och firar skapelsens söndag. Skogarna avverkas hållbart, mindre än den årliga tillväxten. 

Ansökan om miljödiplomet har också krävt en djupare reflektion kring miljöfrågor. 
Karleby kyrkliga samfällighet har utarbetat ett miljöprogram som stödjer planering och uppföljning av miljöarbetet. Programmets huvudteman är avfallshantering och cirkulär ekonomi, minskning av koldioxidutsläpp, bevarande av skog och biologisk mångfald samt miljöpåverkan.
- Målet är att förändra konsumtions-
vanorna enligt den cirkulära ekonomins principer. Vi vill också skydda de orörda myrarna och de äldsta skogarna, samt använda våra naturområden på ett mångsidigt sätt, berättar Raappana.
Gemensamma kyrkorådet beslutade i oktober att ansöka om att cirka 100 hektar myrmark, som till största delen är i naturtillstånd, ska bli ett 
privat naturskyddsområde genom METSO-programmet. 
Under ansökningsprocessen har även kolbalansen beräknats, en avfallshanteringskartläggning gjorts och en avfallshanteringsplan utarbetats. Karleby finska församling samt församlingarna i Kelviå och Lochteå har också tagit fram egna planer för miljöfostran.

Miljöarbetet slutar enligt Raappana inte med att Kyrkans miljödiplom erhålls. 
- Nu har vi goda verktyg och planer för att beakta miljöfrågor även framöver. Vi inför miljömed-
vetenheten i vår verksamhet och i beslutsfattandet. En effektivare 
användning av lokaler och avveckling av onödiga fastigheter är en del av denna process. Vi följer Kyrkans energi- och klimatstrategi Kolneutral kyrka 2030, vars mål är att vara koldioxidneutral senast år 2030, med beaktande av de realiteter som ekonomin och medlemsutvecklingen möjliggör.
Karleby kyrkliga samfällighet och dess församlingar vill uppmuntra både medarbetare och församlingsmedlemmar att se sin plats i skapelsen och tillsammans ta ansvar för miljön.

Karleby kyrkliga samfällighet är starkt koldioxidnegativ

Karleby kyrkliga samfällighets färska beräkningar av kolbalansen visar att samfällighetens skogar binder mångdubbelt mer koldioxid än vad verksamheten orsakar i utsläpp. Beräkningen av kolbalansen var en del av beredningen av Karleby kyrkliga samfällighets miljöprogram. 
Tack vare de ca 4 400 hektar skog som samfälligheten äger är Karleby kyrkliga samfällighets kolbalans negativ. Karleby kyrkliga samfällighet är en av de största skogsägarna bland församlingsekonomierna i Finland.
Samfällighetens årliga utsläpp, inklusive investeringar, uppgår till cirka 2 030 ton koldioxidekvivalenter (CO₂e), medan skogarnas årliga koldioxidupptag är hela 8 730 ton CO₂e. (CO₂e är en måttenhet som används inom klimatvetenskapen för att beskriva växthusgasernas klimatpåverkan.) 
- Vi är alltså för närvarande starkt koldioxidnegativa, gläds fastighetschef och miljöansvariga  Veli-Matti Raappana.
En genomsnittlig finländares årliga koldioxidavtryck är 9,61 ton CO₂e. Samfällighetens skogar kompenserar alltså, utöver sina egna utsläpp, cirka 697 församlingsbors koldioxidavtryck. (Beräkning: (8 730 – 2 030) / 9,61 ≈ 697)

I kolbalansberäkningen har man uppskattat hur samfällighetens skogars kollager och kolbindning utvecklas under de kommande 50 åren, om avverkningarna förblir på nuvarande nivå.

Finlands evangelisk-lutherska kyrka har förbundit sig att sträva efter  att vara kolneutral senast år 2030.
Kolneutralitet innebär att den mängd koldioxid som släpps ut är densamma som den mängd som binds i de egna markerna, eller att utsläppen kompenseras på andra sätt. 
Karleby kyrkliga samfällighets situation ser mycket god ut. Enligt beräkningarna förblir samfällighetens kolbalans negativ även de kommande 50 åren, om skogsvårdsmetoderna förblir oförändrade.
Beräkningarna har utförts av Tapio Palvelut Oy.

Kyrkans miljödiplom

• är kyrkans egna miljöprogram som hjälper församlingarna att utveckla sin verksamhet för att främja en hållbar livsstil.
• ligger tillsammans med Kyrkans energi- och klimatstrategi Kolneutral kyrka 2030 samt Kyrkans klimatprogram Tacksamhet, respekt, måttfullhet som grund för Finlands evangelisk-lutherska kyrkas miljöarbete. 
• gäller fem år i taget.

Text: Eija Ahokangas
Översättning: Pia Granvik
Foto: iStock