Att försvara de svagaste är inte partipolitik utan kyrkans uppgift

Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. Ärkebiskopen lyfter fram det omistliga människovärdet som inte kan mätas i en människas ekonomiska ställning.

De senaste dagarna har det förts en livlig diskussion om riktlinjerna i regeringsprogrammet och de verkningar det har på de svagaste i samhället. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har genom sin verksamhet kunskap om hur förändringarna kommer att påverka de människor som har det sämst ställt.

”Församlingen samlar människor med mycket olika livssituation. Via samarbetsnätverk har kyrkan deltagit i utvecklandet av verksamhetsmodeller där man försöker trygga ett människovärdigt liv vid till exempel bostadslöshet, överskuldsättning, drogproblem eller i andra situationer där människors grundtrygghet utmanas.”

Bland annat Haagan seurakunta i Helsingfors och domkyrkoförsamlingen i Åbo har uttryckt oro för småinkomsttagarnas ställning. Dessutom har kyrkans anställda och sakkunniga länge talat om att invandrarnas rättsskydd och grundrättigheter är hotade om de planerade lagändringarna genomförs.

Ärkebiskopen menar att församlingarnas och de sakkunnigas inlägg är ett värdefullt deltagande i samhällsdebatten. Luoma anser att kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället. Han betonar att människans värde inte stympas av hennes värde på arbetsmarknaden eller i konsumtionen.

”Ur kyrkans synvinkel sett kan människan inte granskas bara eller främst utifrån sin duglighet på arbetsmarknaden. Människans rätt att vara delaktig i samhället och leva ett gott liv är inte avhängigt hennes arbete, ekonomiska ställning eller konsumtionsval. Den lutherska kyrkan har av tradition betonat arbetets värde. Människovärdet är däremot alltid större än arbetets värde. Det mäts inte med vilken nytta människan tillför samhället. Betoningen av och respekten för människovärdet är viktigt i kyrkans människosyn. I en rättsstat syns respekten för människovärdet i att man aktivt främjar mänskliga rättigheter.”

Ett samhälle som bygger på välgörenhet är skört

Enligt Luoma är det också ett bekymrande drag i regeringsprogrammet att relationen mellan arbete och delaktighet ges så stor betydelse i de målsättningar som handlar om invandring. Ärkebiskopen menar att de punkter som handlar om invandring i regeringsprogrammet begränsar betydligt invandrares rätt till arbete och därför också delaktigheten i samhället.

”Enligt regeringsprogrammets mål strävar man efter att begränsa grundrättigheterna till ett minimum i samhällets stödsystem. Samhällets stödnätverk ses i framtiden alltmer grunda sig på familj, frivilliga aktörer och till exempel kyrkans tjänster. Det är ändå i första hand statens uppgift att främja mänskliga rättigheter. Ett samhälle som bygger på välgörenhet är för många otroligt skört.”

Kyrkans deltagande i den debatt som ses som politisk har också kommit fram i diskussionerna. I det uttalande som ärkebiskopen publicerat på sin webbplats 4.10 konstaterar Luoma att det är kyrkans skyldighet att delta med sina synpunkter i debatten, också kritiska.

”I ett demokratiskt samhälle handlar det inte om likstämmighet. En förutsättning för demokratin är att man starkt förbinder sig till ett människovärde som är lika för alla och som bygger på ett likvärdigt deltagande på alla nivåer i samhället.”

Det går att läsa ställningstagandet i sin helhet på ärkebiskopens webbplats (på finska).

Text: Kyrklig tidningstjänst
Bild: Kyrkans mediebank, Esko Jämsä